…OCH JUNI BLOMMAR MEST…

Romanen Gränsmark har gått till tryck. Ljudboken förbereds. Utgivningsdag 21 september. Kapitlet Juni är trettio sidor långt, ett smakprov kommer här:

”Utanför Puttola hängde slaka ballonger i björkarna nere vid vägen efter Jonathans studentmottagning.
Jag hade inte träffat Monica på länge och visste inte hur det stod till. Den vita mössan hade dock sonen erövrat. Alla tog studenten nuförtiden. Jag hade sett honom när skolorna hade släppt ut sina lärjungar.
Mer hände inte på orten än att man fick ta tillvara en sådan festlig händelse. Tidigt hade jag skyndat mig tillbaka den dagen för att få se lastbilarna med ungdomarna och höra talen och hurraropen på torget. Alla var uppklädda och glada.
Jag hade försiktigt sneglat åt Monicas och Hermans håll.
De såg mig inte, allt fokus var på Jonathan som kommit fram till dem efter framträdandet på utomhusscenen, klass för klass. Han hade blomsterbuketter runt halsen. Släkt och vänner kramade honom och tog selfies.
Det var en ungdomens vackra dag.
Som final på den intagande tablån – att Monica och Herman gladdes åt och firade sitt barn – såg jag hur Herman liksom lattjade med Jonathan, och höll något bakom ryggen? Så tog han plötsligt fram det och höll upp det mot skyn så att alla kunde se, och hängde det sedan runt sin sons hals.
En leksaksbil?
En riktig bil såklart. Jonathan fick en splitter ny bil i glänsande metallic av sin far, nu såg jag den. Hela sällskapet hade vänt sig och följt Hermans pekande hand med blicken. Finast av alla skulle nyutsprungne ende sonen Jonathan färdas, från torget till mottagningen i hemmet.
Han skulle själv köra sin ägandes bil.
Hur det sedan hade gått med Jonathan visste jag inte. Och tack och lov såg jag honom inte heller mer den dagen. Och inte under kvällen heller. När det sent omsider skymde tog jag en kvällspromenad./—/”