På vintern sitter gubbarna på isen och fiskar. På sommaren blir det nog småbåtshamn när Jubileumsparken är klar. Eller ankringsplats för Maritiman, stadens sjöhistoriska friluftsmuseum.
Lundbyhamnen är en lockande vattenspegel mitt i den snart förtätade staden. Det har varit på tal att fylla igen den men något så dumt trodde man väl aldrig skulle bli av.
Det sker snart. Innan Frihamnens asfaltsöken ens är bebyggd kommer Lundbyhamnen ej längre att finnas. Istället skapas där en grusbädd under som minst fyra år. Sedan ska den ska ligga till sig. Sand hämtas i Skagen. Båtarna ska gå dygnet runt.
Ett samrådsmöte tänker man ställer en fråga: Skulle ni vilja att vi gör detta? Samt bygger bostäder där på, plus lite grönt? Eller vill ni ha kvar hamnen?
Men mötets syfte var inte att fråga, utan att informera om det som redan är bestämt.
Vi ska glömma Lundbyhamnen. Staket är uppsatta fastän kajerna inte används och mycket väl tål att promenera på. Sista hamnkranen har tillåtits förfalla. Den skulle se konstig ut på torra land, eller hur? Kranar ska rivas, det vet vi.
Sant är att det är trångt för den nya spårvagnslinjen. Sant är också att kajerna i Göteborg är i dåligt skick och sant är att det behövs fler bostäder.
Men ändå – kan vi göra detta mot oss själva och kommande generationer? Skulle stockholmarna acceptera att Klara sjö fylldes igen?
Kom igen Göteborg – vad är detta att Visa världen, vid Kvillebäckens utlopp?
Där en våtmark redan finns, och skulle kunna bli världsunik – mitt i city. Det vore väl verkligen något att visa världen.
Och så isfiskarna förstås.
