Siv Dahlin har hoppat in som kokerska på en konferensanläggning i Bergslagen där en filminspelning går av stapeln. Siv arbetar både bittida och sent samtidigt som hon inte kan undgå att lägga märke till gästernas beteenden. Förutom filmteamet finns där en kurs i kristallterapi, en kamratstödjarkurs för folk med missbruksproblem samt ett gäng unga och äventyrliga gruvdykare.
En ung kvinna har drunknat i en panikattack i samband med dykning i en gruva och nu hittar man de mänskliga kvarlevor som sannolikt skrämde ihjäl henne.
Siv är sin vana trogen observant och inkännande.
Den herrskapsfamilj som bodde på herrgården tills denna blev en hotellanläggning är ännu i högsta grad närvarande. Att gamla frun dör är inte så konstigt, det tycker ingen utom Siv.
Men att det ska bli värre anar inte heller hon. För Siv har egna problem, hon är kär men i fel
person. När den åtrådde plötsligt försvinner vågar hon inte visa sin oro, är det något som har
hänt honom? Nej, säger hennes hjärna, det är i städerna det händer. Men hennes hjärta
signalerar något annat. Vem leker Vita frun på nätterna? Varför är sminkösen i själva verket
någon annan och hur farlig är den stalker som förföljer den kvinnliga huvudrollsinnehavaren?
Vad döljer sig i de gamla gruvorna, i de många milen underjordiska gångar?
Ni ska vara kvar härnere, här i berget, här hos mig. Ni ska dela kölden, Ur kylan ska ni ta över.
Ni ska stanna. För att jag vill det.
Ni ska vara här, där tiden inte längre finns.
I världen utan ljus, hos den dom kallar gruvfrun.
I droppandets och bergets sång.
I tystnaden hos mig.
Recensioner i urval
”Aino Trosell utnyttjar skickligt de olika konferensgästerna till att spegla samtiden och den
svenska brukshistoria vi knappt hunnit lämna bakom oss, hon fångar karaktärer och
beteenden i blixtsnabba repliker och med en spefull glimt i ögonvrån. Mitt i står Siv Dahlin,
Aino Trosells hjältinna, återigen en underbetald och därför osynlig gestalt som kan betrakta
utan att själv bli sedd.”
Dagens Nyheter
”Trosell är därtill en mycket skicklig berättare som till skillnad från många av sina kolleger i
deckargenren fäster minst lika stor vikt vid språklig och stilistisk precision som vid rafflande
intrigbyggen. […] Skildringen av Sivs hårda arbete och existentiella utsatthet. De suggestiva
miljöskildringarna. Partier av stor språklig skönhet. Här visar Trosell att hon fortfarande utgör
en helt unik röst i kriminallitteraturen.”
Svenska Dagbladet
”I Aino Trosells fjärde bok om Siv Dahlin är det just Siv som är behållningen. Inte bara
romanfiguren, utan också Trosells sätt att skildra henne. Dessutom bjuds läsaren på
fantastiska miljöer från det gamla bruket, de övergivna gamla gruvorna och det slaggdränkta
omgivningarna.”
Dala-Demokraten
”Det här är förmodligen en av höstens bästa svenska kriminalläsupplevelser.”
Jury
” Aino Trosell gör det igen.”
Metro
”Järngreppet är en perfekt deckare att läsa när regnet slår mot fönstret.”
Gefle Dagblad
